Stockholms universitet har fått ett forskningsanslag från Vetenskapsrådet (VR) för projektet "Utsatthet i longitudinella data: Ett geografiskt perspektiv". Eva Andersson är projektledare och övriga forskare Ida Borg och Jennie Gustafsson. Projektet genomförs 2021–2023. 

Projektets syfte är att utifrån ett livstrajektorieperspektiv studera hur utsatta grupper påverkas av rumslig segregation. Inom socialforskningen har studiet av livsbanor länge haft en central ställning och det har under senare år skett viktiga genombrott när det gäller att med registerdata analysera hur utsattheten på individnivå utvecklas över tiden (Almquist and Brännström 2018; Bäckman and Nilsson 2010; Ilmakunnas and Moisio 2019; Virtanen et al. 2011). Inom kulturgeografin är livsbaneperspektivet förknippat med Hägerstrands tidsgeografi och rumslig analys av hur levnadsvillkor påverkas av geografisk kontexten (Andersson 2001; Hägerstrand 1970). Det som skiljer vårt projekt från tidigare forskning och det som varit mindre vanligt, är att vi kommer att analysera hur individuella trajektorier är kopplade till rumslig segregation (Gruebner et al. 2016). Två frågeställningar kommer att stå i centrum. För det första om utsatta grupper i ökad utsträckning isolerats rumsligt och vilka faktorer som påverkar utsatta gruppers rumsliga integration och åtskillnad? För det andra vilken roll rumslig segregation och rumslig integration spelar för risken att länkas in i utsatthets-trajektorier och för möjligheterna att lämna utsatthet?

Analyser av utsatthetens rumsliga dimensioner är viktiga eftersom en ökande mängd forskning tydligt klargjort att förutom ojämlikhet hos individer som är orsakad av familjeförhållanden och individen själv, så påverkas individer också av sin rumsliga kontext (Chetty and Hendren 2015; Jivraj et al. 2019; Sampson 2012). Dessa så kallade grannskapseffekter finns tydligast belagda när det gäller uppväxtmiljöns påverkan på individers framtida livsbanor. Men grannskapseffekter kan också handla om att vuxna individers utsatthet förvärras om de lever i områden med koncentrerad fattigdom (Gruebner et al. 2016; Jivraj et al. 2019).

Inom välfärdspolitiken har integration varit en ledstjärna, liksom idén om jämlika uppväxtvillkor och välfärd. På senare tid har utvecklingen av inkomster i Sverige dock visat allt större klyftor. En viktig del av integrationen har alltid varit den rumsliga integrationen, både för att skapa jämlika livsvillkor och för att främja den sociala sammanhållning som behövs för socialt hållbara samhällen.

Integrationen som en grundtanke inom välfärdspolitiken har under senare år ställts inför olika utmaningar: nya befolkningsgrupper, en liberalisering av bostadspolitiken (utförsäljning, ökad finansialisering), framväxten av utsatta bostadsområden. Parallellt med dessa förändringar har intresset för att förstå hur rumslig segregation och jämlikhet påverkar människors utsatthet ökat.

I projektet kommer vi att kartlägga utsatthetens rumsliga dimensioner med hjälp av delvis nya metoder. För att i registerdata identifiera livsbanor som är förknippade med utsatthet kommer vi att använda latent klassanalys. Detta innebär att vi hittar grupper med livslopp som liknar varandra och som kan ge en bättre bild av rumslig segregation än tidigare. Den rumsliga sorteringen av utsatta individer kommer sedan att analyseras med hjälp av individualiserade grannskap, en metod där en kan undersöka skräddarsydda grannskap för varje individ, som kan varieras i skala efter vad en analyserar och som kan vara sammansatta av flera variabler.
Målet med projektet är att bidra till kunskap om integrations- och segregeringsproblem genom att beakta livsbanor för både utsatta delar av befolkningen och den totala befolkningen.