En karta över mälardalen med olika socioekonomiska områden och kluster utmärkta med olika färger
I forskningsprojektet "The Neighbourhood Revisited" kartlägger forskare hur olika områden förhåller sig till människors levnadsbanor. Kartan visar en områdesindelning som bygger på demografiska och socio-ekonomiska data, vilket kommer resultera i en rapport som beskriver de olika kluster som identifierats.


– Kan vi genom att titta på en persons levnadsbana förstå mer av hur den ser ut inuti huvudet? Och är den livsbana vi följer ett yttryck för vilka idéer som vi har om vad livet är? En grupp 25-åringar som har liknande jobb, samma utbildning och lika stor inkomst kan ju ändå ha helt olika idéer om vart de är på väg i livet.

Det säger Bo Malmberg, professor i Kulturgeografi och ledare för det stora tvärvetenskapliga projektet ”Lyckliga gatan” som involverar flera institutioner på Stockholms universitet och andra lärosäten. Kulturgeografer,

Bo Malmberg, professor i Kulturgeografi vid Stockholms universitet
"Kan vi genom att titta på en persons levnadsbana förstå mer av hur den ser ut inuti huvudet" säger Bo Malmberg, professor i Kulturgeografi. Foto: Anders Rickegård.

demografer och sociologer har länge forskat om segregation, hur individer sorteras rent geografiskt, och varför vi ofta bor ihop med andra som är lika oss själva på olika sätt. Det vanliga är då att man undersöker tvärsnittsegenskaper, exempelvis inkomst och utbildningsnivå, eller faktorer som är fasta över tid, som etnicitet eller kön. Nu vill man hitta nya vägar för att beskriva den geografiska polariseringen i samhället.

– Istället för att titta på individers egenskaper vid en viss tidpunkt och sen jämföra dem med en annan punkt ska vi nu försöka klassificera individerna utifrån vilka livsbanor de följer. Och sen se om människor som följer samma typ av livsbana befinner sig på samma plats, säger Bo Malmberg.

Att kombinera kvalitativa metoder, som platsbaserade intervjuer med kvantitativ forskning från den guldgruva av registerdata som Sverige har, vill forskarna skapa en djupare förståelse för hur attityder formas i bostadsområden, och grannarnas påverkan på våra levnadsbanor.


Beskriver livserfarenheter hos människor i Sverige


Kulturgeografen Juta Kawalerowicz, jobbar just nu med att klassificera områden utifrån hur invånarnas sammansättning såg ut 2016, som markerar slutet på mätperioden, för att se vilka områden som man sen vill gå vidare med att undersöka djupare. Men hon klassificerar också människor, alla individer som bor i Sverige idag. Den registerdata som används sträcker sig tillbaka till 1990 och innehåller nära 15 miljoner individer. Storleken på materialet ger vissa utmaningar.

Kulturgeografen Juta Kawalerowicz vid Stockholms universitet
Kulturgeografen Juta Kawalerowicz, jobbar just nu med att klassificera områden utifrån hur invånarnas sammansättning ser ut. Foto: Anders Rickegård/SU

 

– För varje människa i Sverige vill vi hitta ett namn, ett sätt som vi beskriver din levnadsbana och dina erfarenheter. Sen kanske vi ser att en grupp människor har samma sorts bana och kanske lever i samma område också – eller i helt olika områden. Och framförallt om tendensen att samla sig med liknande erfarenheter har ökat över tid. De analyser som vi vill göra har inte använts på så stora datamaterial, så vi måste först testa vilka metoder som fungerar på den här typen av data, säger Juta Kawalerowicz

Vad har folk för känslor för sitt bostadsområde?


Nästa steg är enkäter och sen längre intervjuer. Danielle Drozdzewski, docent i kulturgeografi, leder den kvalitativa delen av projektet där forskarna vill förstå människors attityder och åsikter, och sen fastställa om deras livsbanor har påverkat dessa.

Danielle Drozdzewski, docent i Kulturgeografi vid Stockholms universitet
För Danielle Drozdzewski, docent i Kulturgeografi, är det viktigt att fånga personernas egen känsla för sina bostadsområden och också få ställa de frågor som vi inte kan få svar på genom statistik. Foto: Anders Rickegård/DU

– Efter enkäten vill vi höra hur de pratar om sitt eget område genom att verkligen se området tillsammans med dem. Vi kommer att både göra både intervjuer med fokusgrupper, och promenader där vi intervjuar människor och filmar samtidigt, så att vi också kan fånga vad vi ser i området, både utifrån enkätsvaren och deltagarnas eget perspektiv, säger Danielle Drozdzewski


Hon menar att det är viktigt att fånga personernas egen känsla för sina områden och också få ställa de frågor som vi inte kan få svar på genom statistiken.

– Vissa saker kan vi bara gissa utifrån registerdata, men för att förstå det helt så behöver vi fråga personerna. Det här är också en viktig del av projektet som direkt sammanlänkar det med de platser som vi beskriver med statistik i projektets andra delar, och i enkätsvaren, säger Danielle Drozdzewski.

 

 

”Mer och mer omgivna av samma röster – vi lever i bubblor”


– Det faktum att inte bara områden förändras utan även individer, är en av de viktigaste aspekterna av projektet, menar en annan av forskarna, Ben Wilson på Demografiska avdelningen på Stockholms universitet (SUDA).

– Vi vill ta levnadsbanor och föra samman med analysen av geografiska områden för att kunna göra en mycket mer nyanserad beskrivning, både när det gäller hur djupt vårt teoretiska tänkande når, och vilka metoder som används för att analysera vår data, säger Ben Wilson

Hur urbanisering, där en del områden på landsbygden befaras bli bortglömda, och avindustrialisering och gentrifiering av storstäderna utvecklas är frågor som ligger till grund för projektet. En annan nyckelfråga handlar om hur vi använder internet och sociala medier.

– Det finns farhågor om att människor bara exponeras för idéer och värderingar som är lika sina egna. Vi bor i områden med allt mindre mångfald, vi bor som i bubblor eller ekokammare, säger Ben Wilson.

Ben Wilson, demograf på Stockholms universitet
"Vi kan få en helhetsbild av deras kurs i livet och använda det för att förstå hur ett bostadsområde är sammansatt" säger Ben Wilson, demograf på Stockholms universitet. Foto: Leila Zoubir/SU

Forskarna vill ha ett långtidsperspektiv på segregationen och inte bara titta på var människor befinner sig för tillfället, utan på deras hela levnadsbana. Man vill särskilt jämföra viktiga händelser i livet, som exempelvis i vilken ålder människor skaffar barn.

– Vi kan då se eventuella mönster i hur människor sorteras rent geografiskt utefter om de skaffar barn tidigt eller sent, eller inte alls. Vi kan kombinera flera olika aspekter av områden i människors liv, få en helhetsbild av deras kurs i livet och använda det för att förstå hur ett bostadsområde är sammansatt, säger Ben Wilson.

 

Nya geografiska mönster för hur folk röstar
 

Ursprunget till projektet kommer från insikterna kring de senaste årens stora politiska förändringar, där valet av Trump till president i USA, Brexit-omröstningen i Storbritannien, och Sverigedemokraternas ökade stöd visade en tydlig geografisk polarisering. Det finns socioekonomiska mönster kring hur folk röstar och hur de sympatiserar, men finns det också mönster i hur deras livsbanor ser ut, frågar sig forskarna.

– Tidigare har vi ofta tänkt oss samhället indelat i olika klasser som tänker olika. Men tittar vi nu på röstmönstren från de senaste decennierna så har det bildats väldigt tydliga kartor. Skillnaden går idag väldigt stor utsträckning utefter dimensionen storstad-landsbygd, säger Bo Malmberg.

Det är det antagandet som också gett projektet sin undertitel ”Geografisk polarisering och social sammanhållning i dagens Sverige”.

 

Läs mer om projektet här: The Neighbourhood Revisited: Spatial polarization and social cohesion in contemporary Sweden
 

I projektet deltar forskare från flera institutioner vid Stockholms Universitet och andra lärosäten. Läs mer om resultaten och respektive forskare på deras personliga sidor:

 

Forskare från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet:

Eva Andersson, professor
Karen Haandrikman, docent
Thomas Wimark, forskare
Natasha Webster, forskare
Louisa Vogiazides, doktorand
Ida Borg, forskare
Marianne Abramsson, docent
Bo Malmberg, professor
Danielle Drozdzewski, docent
Juta Kawalerowicz, forskare

 

Avdelningen för Demografi vid Stockholms universitet:

Gunnar Andersson, professor
Gerda Neyer, docent
Eleonora Mussino, docent
Maria Brandén, forskare
Caroline Uggla, forskare
Helen Eriksson, forskare
Ben Wilson, forskare

 

Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet:

Hernan Mondani, forskare

 

Institutionen för statsvetenskap vid Linnéuniversitetet

Per Strömblad, docent

 

Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet

Thomas Niedomysl, docent