Natasha Webster och Qian Zhang, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, har fått ett forskningsanslag från forskningsrådet Formas för projektet ”Integration levererad? Invandrares erfarenheter i den växande Svenska gig-ekonomin”.

När staden börjar stänga ner från den traditionella arbetsdagen kommer en stor grupp arbetare att plocka fram cyklar, färdigställa bilar, packa mat och granska kartan. En kvinna från Kina har de två senaste dagarna bakat tårtor för en fest på Ericsson. En man från Bulgarien har nyss avslutat sitt vanliga arbete och hämtat sin son från skolan, nu förbereder han sin bil för att köra en Uber-kund till flygplatsen. Dessa arbetare drivs av ett pling i mobilen och vi ser dem hektiskt kryssa genom staden med leveranser av varor och tjänster. ’Gig-arbetare’, personer med flexibelt arbete och korta uppdrag funna via appar som Uber eller Foodera, för att nämna de största, utgör allt större del av arbetsmarknaden. Gig-ekonomin, driven av ny teknologi, står för nya typer av arbetsrelationer som vänder upp och ner på stora delar av vår syn på hur människor arbetar och pusslar ihop sin försörjning på en modern arbetsmarknad.

Gig-ekonomin består av flera motsättningar. Å ena sidan hyllas den som kosmopolitism där konsumenter kan dra nytta av fördelarna av en urban miljö, och tack vare korta och flexibla gig-uppdrag kan personer finansiera sina satsningar. Å andra sidan pågår en stor del av gig-ekonomin utanför den arbetsrätt och de regelverk som finns, vilket utsätter arbetarna för farliga arbetsförhållanden, avsaknad av anställningsskydd och andra risker. Det finns indikationer på att gig-arbete i en välfärdsstat som Sverige också skapar en annan utsatthet, då gig-arbetarna inte kommer in i välfärdssystemet, med t ex pensionsbesparing. Det är tydligt att beslutsfattare är osäkra på hur de skall hantera dessa snabba förändringar och saknar detaljerad information om de som arbetar inom gig-ekonomin.

Nya studier bekräftar att gig-ekonomin till stor del består av samhällets mest utsatta grupper; fattiga, nyanlända invandrare, kvinnor och lågutbildade. Ojämlikheter inom dessa grupper gör dessutom att vissa gig-arbetare är ännu mer utsatta och sårbarara för strukturerna inom gig-ekonomin. Trots kritiken har liten uppmärksamhet ägnats åt olika erfarenheter hos gig-arbetare, och hur gig-ekonomin fungerar i vardagen. Inte heller har långtidseffekter av gig-arbete hos sårbara grupper blivit fullständigt utforskade.
Vår studie ämnar täcka dessa glapp i ett svenskt sammanhang, där det fram till idag inte gjorts någon detaljerad studie av gig-ekonomin. Vi kommer genom djupt kvalitativa metoder utforska de motsägelser som finns inom gig-ekonomin och belysa de sätt som köns- och rasifiering inte bara speglar bredare sociala strukturer, och polarisering av samhället i en gig-ekonomi, men också undersöka hur dessa förstärks. I vår förstudie beskriver en kvinnlig gig-arbetare från Pakistan hur gig-ekonomin har gett henne möjligheten att starta en verksamhet i hemmet, och en kvinna från Kina använder gig-ekonomin för att tjäna pengar medan hon söker arbeten där hon kan använda sin juristexamen. Dessa två exempel visar på komplexiteten inom gig-ekonomin, både genom att ge nya möjligheter men också genom leda till mindre kvalificerade arbete, vilket visar på behovet av en djuplodande analys av invandrares erfarenheter av gig-ekonomin och dess effekter på integrationen.

Syftet med denna studie är att öka vår förståelse kring gig-ekonomin i Sverige och utforska de olika sätt som gig-ekonomin är en ökande del av invandrares väg in på arbetsmarknaden. För att nå detta syfte kommer vi att använda oss av innovativa kvalitativa metoder som på djupet går in i gig-ekonomin i kombination med policy- och innehållsanalys.

Denna studie består av tre delprojekt som täcker tre nivåer av gig-ekonomin; ett företag som tillhandahåller en gig-plattform, gig-arbetare och policyramverk. Vi kommer att fokusera på intervjuer, etnografier och kontext- och policyanalys samt innovativa metoder så som teckningar, ljud och andra förkroppsligade metoder. Dessa metoder kommer inte enbart att erbjuda möjligheter att sprida vårt resultat utan de kommer också att fördjupa den kontexten och komplexiteten av arbetet i gig-ekonomin. Detta projekt kommer att bidra med ny och väl behövda data kring gig-livet i ett svenskt sammanhang genom att dokumentera gig-arbete i Sverige. Med fokus på de mest osynliga arbetarna i gig-ekonomin, och genom att anknyta till de olika skalorna i gig-ekonomin. Denna studie flyttar fram förståelsen av gig-arbete i Sverige och kommer att bidra med empiriska och teoretiska insikter.