Stockholms universitet har fått ett forskningsanslag från Vetenskapsrådet (VR) för universitetets del i projektet ”Hållbar grundvattenanvändning: lärdomar från människa-grundvatten samverkan”, på engelska "Transformations to Groundwater Sustainability: joint learnings from human-groundwater interactions".

Projektledare är Margreet Zwarteveen, University of Amsterdam, Nederländerna. Projektledare inom respektive organisation är Frances Cleaver, University of Sheffield, Storbritannien, Ben Crow, University of California, Santa Cruz, USA, Marcel Kuper, CIRAD, Montpellier, Frankrike, Lowe Börjeson, Stockholms universitet, och Seema Kulkarni, Society for Promoting Participative Eco-system management, Pune, Indien.

Chris de Bont, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, kommer ha en postdok-anställning inom projektet.

Miljoner människor runt om i världen är beroende av grundvatten för sitt dagliga livsuppehälle. Eftersom grundvatten ligger lagrat i marken är det en resurs som är "osynlig" och svår att överblicka - vilket lätt leder till problem med överutnyttjande eller föroreningar. Det är med andra ord en resurs som inte är så lätt att förvalta på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbart användning. Men det finns också goda exempel där problem har motverkats och förutsättningar för en hållbar förvaltning skapats. Det vi är intresserade av att undersöka i det här projektet är exempel på lokala "gräsrots" -initiativ där människor med viss framgång har organiserat sig kring förvaltning av grundvatten i syfte att hantera uppenbara hållbarhetsproblem.

Den ökade användning av grundvatten som har skett under det senaste 50 åren har haft stor betydelse för att förbättra människors livsvillkor i stora delar av världen, även om det är en utveckling som också gynnat vissa mer än andra. Tillgången på allt billigare pumpar har t ex gjort det möjligt att ta nya marker i bruk för mer intensiv jordbruksproduktion. Idag får ungefär hälften av världens befolkning sitt dricksvatten från grundvatten och ungefär 42% av världens bevattningsjordbruk använder grundvatten. På många håll i världen bygger också planer för ökad jordbruksproduktion på att tidigare svåråtkomliga och ännu inte exploaterade grundvattenkällor tas i bruk. Slutligen fungerar grundvatten även som en balanserande faktor när klimatförändringar ökar osäkerheten kring nederbördsmängder och tillgång på vatten i sjöar och vattendrag, samtidigt som vi globalt också kan förvänta oss fler allvarliga perioder av torka och översvämningar. Den strategiska betydelsen av grundvattenresurser, i dagens och morgondagens samhällen, kan med andra ord knappast överskattas.

Ett överhängande problem är dock att det är mycket osäkert om framtidens grundvattenresurser kommer att räcka till för alla olika intressen och behov. Inte minst eftersom överexploatering och förorening av grundvattenkällor på många platser har lett till, och fortfarande orsakar problem med, sjunkande grundvattennivåer, försämrad vattenkvalitet och saltvatteninträngning. Allt detta har gjort det svårare att nå målsättningar för ökad mat- och vattensäkerhet och motståndskraft mot effekter av klimatförändringar. Kontentan av detta är att oavsett vilka strategier för hållbar samhällsutveckling som står i fokus, så kommer det vara nödvändigt att skapa möjligheter för en mer hållbar förvaltning av grundvattenresurser i stora delar av världen.

De exempel på lovande initiativ som vi vill detaljstudera och jämföra i det här forskningsprojektet finns i Indien, Algeriet, Marocko, USA, Chile, Peru och Tanzania. Vi har valt just dessa exempel för att de tillsammans visar på olika former av samarbete kring användning och skydd av grundvatten i områden där dessa resurser är hotade på grund av överutnyttjande eller föroreningar. Det kan t ex handla om nya tekniska och institutionella lösningar eller motstånd mot olika former av extremt överutnyttjande. Det typiska för de exempel som vi vill studera är att det handlar om initiativ utvecklade av lokala och ofta marginella "gräsrots"-rörelser, ibland i samarbete med mer etablerade miljö- eller andra intresseorganisationer. I de flesta fall handlar det även om initiativ och lösningar som inte tidigare har dokumenterats och studerats i detalj. Projektets hypotes är att dessa lokala initiativ innehåller viktiga insikter och lösningar som berör grundläggande och inneboende problem med grundvattenförvaltning, t ex konflikter mellan individuella och kollektiva intressen och mellan kortsiktiga behov och långsiktig hållbarhet. I syfte att dokumentera och dra lärdomar av dessa insikter kommer vi använda en blandning av olika metoder, t ex intervjuer med lokala aktörer, kartering av grundvattenresurser och deras utnyttjande, samt analys av den historiska utvecklingen i de olika fallen. Vi kommer också samarbeta med andra forskare som arbetar med t ex kartläggning och uppmätning av grundvattenresurser. Eftersom information om grundvattenresurser ofta är svåråtkomlig och fragmentarisk i många länder kommer vi på olika sätt också att arbeta med att sprida information och skapa diskussion om våra resultat i samverkan med olika aktörer och grupper i samhället, t ex genom workshops, en flerspråkig hemsida, policy dokument och populariserade rapporter på spanska, arabiska, franska och Swahili.