"Geographies of occupational (mis)match: The case of highly educated refugees and family migrants in Sweden” är skriven av Louisa Vogiazides, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, Henrik Bengtsson, Region Skåne, och Linn Axelsson, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, och utgiven i Kulturgeografiska institutionens rapportserie Kulturgeografiskt seminarium.

Abstract

Tidigare forskning om kvalifikationsmatchning, det vill säga forskning som undersöker om individer har ett yrke som motsvarar deras utbildningsnivå eller inte, visar att utrikes födda tenderar att vara överutbildade i större utsträckning än de som är födda i landet. Jämfört med inrikes födda har de med andra ord oftare en formell utbildning som är högre än vad deras arbete kräver. Den här forskningen har i viss utsträckning jämfört graden av kvalifikationsmatchning för den utrikesfödda befolkningen i olika länder. Däremot saknas kunskap om hur graden av kvalifikationsmatchning skiljer sig åt inom länder. Syftet med den här artikeln är därför att beskriva och förklara mönster i kvalifikationsmatchning för flyktingar och familjemigranter i Sverige med särskild tonvikt på regionala skillnader. Den undersöker förekomsten av kvalifikationsmatchning för flyktingar och familjemigranter som fick uppehållstillstånd i Sverige mellan 2001 och 2014 med hjälp av deskriptiv statistik och regressionsanalys utförd på longitudinella registerdata på individnivå. Resultaten visar att det finns vissa regionala skillnader i kvalifikationsmatchning för flyktingar och familjemigranter. Initialt är de som är bosatta i Stockholm – men även i Göteborg och i mindre tätorter och landsbygdskommuner–kvalifikationsmatchade i större utsträckning än flyktingar och familjemigranter i andra typer av regioner. De regionala skillnaderna i kvalifikationsmatchning minskar dock över tid och på längre sikt verkar bosättningsort inte utgöra något större hinder för att uppnå kvalifikationsmatchning. Efter åtta i Sverige har de geografiska skillnaderna i kvalifikationsmatchning utjämnats och den enda statistiskt säkerställda skillnad som kvarstår är den mellan flyktingar och familjemigranter som är bosatta i Stockholm, där sannolikheten att hitta ett arbete som motsvarar utbildningsnivå fortsatt är större, respektive Malmö, där samma grad av kvalifikationsmatchning inte uppnås. En möjlig förklaring är att de högutbildade flyktingar och familjemigranter som uppnår kvalifikationsmatchning ofta gör det i yrken där det finns en efterfrågan över hela landet, särskilt inom vård- och utbildningssektorn. Dessutom visar studien att validering och bedömning av utländska utbildningar samt utbildningar som erhållits i Sverige oftare leder till kvalifikationsmatchning.