Karta över troliga skolvägar till Tensta kyrkskola hösten 1890.


Målet med projektet är att öka förståelsen för skolvägen som plats då den obligatoriska skolgången införs och, med den, den strukturerade rörligheten mellan hem och skola uppstår. I och med 1842 års stadga blev alla församlingar ålagda att bygga skolor och barnen som tidigare oftast fått sin undervisning i hemmen fick nu ge sig ut på vägarna. Studien syftar till att ge en konkret bild av omfattning, utbredning och variationer kring barnens plats i och nyttjande av väglandskapet och att bygga en förståelse för det lokala skolvägslandskapets geografi omkring 1840–1930. Vi vill även förstå hur nationella bestämmelser om den obligatoriska skolgången gett materiella effekter på lokal nivå utifrån vägars användning och barns ökade rörlighet i landskapet samt hur detta diskuterats och hanterats av samhället och föräldrar.

Projektet omfattar en utökad studie i form av lokalundersökningar av två församlingar samt en mer övergripande studie av institutionella källor baserad på de metoder och källor som prövats i den tidigare pilotstudien. Genom att koppla de geografiska variablerna skolbyggnad, bostad och vägnät till historisk befolkningsdata, kan vi analysera de historiska skolvägarna som en del av det historiska landskapet. Studien kommer att fortsätta att inventera det källmaterial från 1800-talets andra hälft och 1900-talets första decennier som rör samhällets diskussioner (myndighetspersoner, präster och föräldrar) kring vad som ansågs som rimliga skolvägar. Utöver de i pilotprojektet prövade metoderna kommer vi här även genomföra en textanalys kring hur skolvägsfrågan diskuteras i dåtidens dagstidningar.