Gatubild från accra, i förgrunden gautförsäljning och enkla byggnader, i bakjgrunden en ny skyskrapa
Stadsbilden i Ghanas huvustad Accra förändras när nya byggnader tar plats. Foto: Lena Fält


– Nya stadsdelar och byggprojekt presenteras ofta som en väg ut ur fattigdom, bort från de oplanerade områden med låg boendestandard och bristande infrastruktur som karakteriserar många afrikanska städer. Min forskning visar att det ofta blir tvärtom, att fattiga vräks och att utsatta grupper lämnas utanför när befintliga områden uppgraderas och nya områden byggs, säger Lena Fält, nybliven doktor i kulturgeografi vid Stockholms universitet.

I sin avhandling har hon studerat hur omvandlingen av områden i Ghanas huvudstad Accra planeras, kommuniceras och genomförs. Hon har intervjuat invånare, kommunala och statliga tjänstemän, byggföretag och traditionella ledare för att förstå drivkrafter och motiv bakom utvecklingen. Hon har också studerat projektbeskrivningar och stadsplaneringsdokument, observerat den pågående omvandlingen på plats och besökt konferenser där projekten diskuterats.

 

Oplanerad användning av staden motarbetas aktivt

I Accra pågår stora satsningar på att uppgradera befintliga stadsdelar och att bygga nya områden, där den privata satellitstaden Appolonia City är det mest spektakulära projektet, en helt ny stad belägen strax utanför Accra. Idealet bakom många av projekten är ”Den globala staden”, som ska likna storstäder som New York, London Dubai och Shanghai, med höga hus, välplanerade shoppingområden och fina boenden. Företagande sätts i centrum och informell eller oplanerad användning av staden motarbetas aktivt. Det är till stor del med hjälp av utländskt kapital som byggprojekten kan genomföras.

Lena Fält, doktor i kulturgeografi vid Stockholms universitet. Foto: Daniel Rossetti/SU

Men Lena Fält ser två helt olika bilder när hon analyserar hur projekten beskrivs och vad som sen faktiskt byggs.

– Från byggbolagens sida är man tydlig med att det ska vara socialt hållbara områden, där alla grupper ska beredas plats, även de med mindre resurser. Men när jag tittar på det som sen marknadsförs och säljs så är det exklusiva villor, ibland i helt stängda områden, så kallade ”gated communities”, med tillgång till privata tennisbanor och lyxiga pooler, säger hon.

 

Ska förändra bilden av Ghana

De omfattande byggprojekten är en del av arbetet med att förändra bilden av Ghana som ett fattigt och outvecklat land. När de nya bostäderna ska säljas riktas de till grupper med mycket resurser, den växande medelklassen i landet, men också människor utanför Ghana, menar Lena Fält.

– Man vill locka till sig nya invånare från andra delar av världen, internationella turister och människor med rötter i Ghana som nu kanske bor i Europa eller USA. För att ge plats åt nya områden, både i centrala Accra och i stadens utkant, köper byggbolag upp mark av de så kallade traditionella ledarna, och det kan ge projekten och hela utvecklingen en större legitimitet. Invånarna i informella bosättningar, som ofta består av enkla skjul i helt oplanerade områden, kan sen tvingas att flytta – ibland med väldigt kort varsel. På platserna finns också gatuhandlare som huserar i enkla containrar som också tvingas flytta sin verksamhet, säger Lena Fält.

 

Gatubild från accra, på en reklamskylt berättas om den nya staden Appolonia City
I Accra annonseras inför försäljingen av tomter och bostäder i den nya staden Appolonia City. Foto: Lena Fält.

De berörda personerna berättar själva för Lena Fält att de inte tror att de kommer att kunna flytta in i de nybyggda bostadsområdena. Trots det är de ändå ofta positiva till att det byggs mycket nytt i staden.

– Många tycker att det är bra att det kommer igång byggprojekt i Accra, att det tas någon form av initiativ. Många gatuförsäljare berättade också att de egentligen ser det som problematiskt att deras enkla skjul står mitt i staden, och de förstår att myndigheterna vill få bort dem. Men de tror inte att de kommer att kunna bo och arbeta i de uppgraderade områdena, och de är ofta oroliga för sin egen framtida försörjning, säger Lena Fält.

Den bilden stämmer överens med de övriga resultaten från studierna. Målsättningen att stora moderna områden är en väg ut ur fattigdom har sällan en förankring i verkligheten för de människor som bor i närheten av projekten, enligt avhandlingen. Stadsbilden i de nya områdena kommer enligt planerna att vara hårt kontrollerad och inte ge utrymme för gatuförsäljning, vilket är en stor del av försörjningen för många invånare idag. De nya bostäder som planeras och byggs är heller inte anpassade för betalningsförmågan hos fattigare grupper.

 

Markägare eller företag drivande bakom förändringen

I avhandlingen visar Lena Fält också att planeringen av de nya områdena utformas med väldigt litet inflytande från de lokala myndigheterna.

– Det är markägarna som är drivande bakom mycket av omvandlingen av Accra, och privata, utländska aktörer verkar få alltmer inflytande över vad som byggs i staden. De lokala myndigheterna är oftast bara en mellanhand som tillhandahåller rätt tillstånd och dokument. Detta bryter egentligen mot Ghanas egen lagstiftning som säger att all planering av nya stadsdelar ska utgå från kommunerna, säger hon.

 

Gatubild från Accra. Ett moderna höghus står bredvid några enkla skjul
De moderna höghusen byggs i områden som tidigare hade oplanerad bebyggelse med enkla skjul och ofta mycket gatuförsäljning. Foto: Lena Fält

 

 

Fakta: Så gjordes studierna

Under fältstudier i Accra-regionen genomfördes totalt mer än 175 intervjuer. De intervjuade var invånare i informella bosättningar, gatuförsäljare, tjänstemän på lokala, regionala och nationella myndigheter, representanter för det internationella stadsutvecklings- och byggföretaget Rendeavour, representanter för icke-statliga organisationer och så kallade traditionella ledare i området. Intervjuerna var semi-strukturerade, det vill säga hade inslag av både fasta frågor och spontana följdfrågor.

Som komplement till intervjuerna gjordes också observationer och analyser av policydokument. Observationerna gjordes både på plats i stadsdelar som nu uppgraderas eller byggs och på konferenser där stadsutvecklingsfrågor diskuterades. De tre områden som studerades var bygget av den nya staden Appolonia City, rivningen av den centralt belägna informella bosättningen Mensah Guinea och den planerade nybyggnationen på området, samt hur omvandlingen av den centralt belägna stadsdelen Osu påverkar den informella gatuhandeln i området.


Detta är de ”traditionella ledarna”

Av tradition ägs landområden av de traditionella ledarna i Ghana, de utgör en sorts lokala råd indelade efter olika folkgrupper och territorier som har stort inflytande i landet. De har stor legitimitet bland befolkningen och de beslut som rådet tar respekteras av de många.

 

Läs mer om forskningen:

Fält, Lena (2020). New urban horizons in Africa: A critical analysis of changing land uses in the Greater Accra Region, Ghana

 

Kontakt:

Lena Fält, doktor i kulturgeografi, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet
lena.falt@humangeo.su.se