Stockholms universitet har fått ett forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) för projektet ”Arvet efter kärnkraften: Samhällen, framtidsbilder och radioaktivt avfall”.

Att avveckla ett kärnkraftverk är inte enbart en teknisk utmaning utan innebär också en social och kulturell process knuten till det arv som kärnkraften lämnar efter sig. Hur påverkas samhällen med koppling till ett kärnkraftverk vid en avveckling, hur hanteras det radioaktiva avfallet, och hur förändras synen på kärnkraften?

Tidigare forskning har huvudsakligen ägnat sig åt kärnkraft och kulturarv som två separata företeelser. I detta projekt vill vi därför utveckla ett nytt fält som undersöker kärnkraft ur ett kulturarvsperspektiv. Det övergripande syftet är att generera ny kunskap om vad som karaktäriserar arvet efter kärnkraften, hur det påverkar oss idag och i framtiden.

Våra frågeställningar rör bland annat hur ansvaret för hanteringen av det radioaktiva avfallet på olika sätt knyts till kärnkraftsindustrins aktörer eller till samhället i stort; hur den högstatus-identitet som finns hos befolkningen i många kärnkraftsorter omförhandlas i samband med en avveckling; samt hur tidigare uppfattningar om kärnkraft som utopi eller dystopi, tar sig nya uttryck i relation till dagsaktuella frågor som t ex klimatförändring.

Forskargruppen kommer att arbeta med etnografiskt orienterade fallstudier i Sverige, Storbritannien, Ryssland och Frankrike. Teoretiskt utgår vi från en syn på kulturarv som en arena för intensifierad kulturell förhandling, vilket gör det möjligt för oss att undersöka kärnkraft som kulturarv både inom och utanför museer och andra kulturarvsinstitutioner.

Projektledare är Anna Storm, Kulturgeografiska institutionen.